Nu är stadsodlingskursen slut.

Idag hade vi avslutning. Det är alltid så konstigt när saker ta slut. Det spelar egentligen ingen roll om det bara är juicen, godaste soppan eller en lång frukost, en bra film, rasten, dagen, helgen, året, kärlek, eller en väldigt bra kurs. På något sätt blir det alltid en liten (eller stor) sorg. Men nu måste jag ju erkänna att det är mer sorgligt när en bra kurs tar slut än när en god juice gör det. Det går kanske inte att jämföra riktigt. Men ändå, ni fattar känslan. I alla fall: idag tog vår fina odlingskurs slut.

På ett sätt är jag lite lättat. Det har varit krångligt att få ihop allting i mitt liv. Jag har pluggat 150% samtidigt som mitt huvud har försökt tänka en himla massa tankar om min framtid. En väldigt speciell tid har det varit. En slags mellanlandning mellan självhushållningskursen och flytten till gården. Det är inte bra med såna mellanperioder. En är varken i det gamla eller i det nya och då blir jag lite rastlös och nästan lite deppig. Så är det. Det kändes ofta jobbigt att jag inte kunde vara med fullhjärtat på kursen och när vi fick present idag så skämdes jag nästan ännu mer. Men sånt där ska jag försöka sluta med. Kursen har ju varit en helt fantastiskt tid och nu har livet varit som det har varit.

Men nu om avslutningen. Vi hade massa presentationer. Elin och jag presenterade vårt projekt om våra besök på olika självhushållningsgårdar. Och jag blev väldigt pepp på det, ännu mer – om det nu går att bli ännu mer pepp. Det roliga är att vi har fått med oss en fotograf nu, Leo, som ska hjälpa oss att ta massa fina bilder ifrån alla spännande gårdar som vi ska besöka (om ni har tips på gårdar vi måste besöka - skriv till mig!). Sedan var det även andra som presenterade och det är så spännande att lyssna på allt som vi alla har hittat på! Så coola människor som har gått denna kurs alltså.

Och så god mat alla lagar här. Knytisar med det här gänget blir helt klart de bästa knytisarna. Det är sorgligt att tiden här är över. Men samtidigt bjuder livet nu på nya äventyr och jag längtar verkligen till att få börja på riktigt. Jag har ju svårt att verkligen ge mig hän när det är kurser, för jag är rädd att förstöra för de andra. Men när jag får odla där hemma på går’n så spelar det ju ingen roll. Om något blir fel förstör jag ju (just nu) bara för mig själv, haha. :)

Tack alla ni fina som gick kursen! Jag är väldigt glad att jag hittade denna kurs och fick hålla på att odla och lära mig massa även år 2013! Tack till de bästa lärarna Karin och Nils också (jag kan tydligen inte uttala Nils’ namn på riktigt, utan säger Nieelz – tyskt uttal. Ursäkta för det nils, jag fick reda på det igår när Daniel och jag skrev kuverten).

Tack, tack, tack!

År 2014 blir det odling på Skattegården. Det ser jag framemot.

Puss och kärlek!

/eure Nina

Nästan alla vi när vi gräver om gräsmatta till trädgårdsland. Bilden är snodd från kursens blogg: stadsodlingilund.blogspot.se